Egen bilduppgift 2
Barngrupp med ett barn som var 4år, samt två mindre barn på 1.5år.
Jag arbetade utefter läroplanens cirkelmodell, och valde där att börja min uppgift i den praktiska delen.
Praktik
Jag samlade barnen och hade med mig dem i blandandet av degen, de var nyfikna med sina händer och ögon. De mätte och rörde, och fick lov att se en deg skapas framför dem. När degen var klar fick de tillgång till var sin ljummen bit. Två av dem satte genast igång att möta den. Det äldsta barnet hade mött degar förut och ville genast använda sig av redskap. Han plockade fram knivar, kavlar, skedar, pepparkaksformar mm. Ett av de små barnen såg detta genast och ville då använda sig av samma saker. Det äldsta barnet började genast fylla en form och sedan en till. Ett av de mindre barnen provade att äta en hel del, trots att han grimaserade efter varje tugga. Han skrattade och spottade, men tog ändå en nu smakbit- varpå upplevelsen av det salta upprepades. Det tredje barnet var lite skeptisk till det hela, och ville istället sitta i knät och betrakta de andra två och vad de gjorde. När han satt i knät ville han också efter ett tag ha en bit och började rulla den fram och tillbaka, fram och tillbaka. Det ena lilla barnet har inte så mycket språk ännu, men satt och pekade ideligen på degen, formarna mm. Gkorde ljud, försökte uttrycka sig och pekade sedan ännu lite till. Han tittade noga på det större barnet och härmade mycket av vad han gjorde. Det stora barnet tittade även han på de små, och kommenterade att de gör fel. De ska göra såhär sa han och visade med formarna och kaveln. Varför gör de fel hela tiden undrade han!
Efter ett tag så slutar de intressera sig för formerna, istället hämtade ett av de små barnen några pennor av tusch. Dessa satte han i degen många gånger så det blev små utgjutningar. Han provade även att måla på degen med pennorna, den andra lille härmade. De tittade på varandra och skrattade åt detta tokiga. Sen tappar de plötsligt intresset. Och intresserar sig istället för kameran. De kan inte alls släppa den, utan vill ha den. Blir alldeles förstörda och gråter. Mötet med degen tar slut.
Dokumentation
Under tiden som de prövade degen tog jag kort och skrev ned vad de sa, och hur de såg ut att uppleva degen.
Ananlys och reflektion
Hela mötet med degen gick otroligt fort. Jag han knappt skriva ned vad som hände, ta kort samtidigt och prata kring vad de gjorde. Jag kände forcerad i situationen, och upplevde den som ganska negativ. Jag upplevde att det var för mycket, trots att jag bara hade tre barn. Undrar varför? Har haft betydligt större grupper vid andra tillfällen utan att känna såhär.
Teori/strävansmål
-Att barnen utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära
Analys och reflektion inför nästa möte med materialet
I efterhand upplever jag att det var negativt att ha ett äldre barn med. Han hade redan upplevt degen tidigare och var redan på ett annat plan. Istället för att de små barnen fick uppleva på sitt sätt såg de nu istället hans sätt och apade efter. Sen tror jag också att det hade varit mer givande för det stora barnet att få uppleva degen på ett mer utmanande sätt, där jag hade kunnat bidra till att få upplevelsen ännu ett steg. Istället blev jag mycket fokuserad på de små barnen, bla av den enes otrygghet i situationen. Hade det istället varit en grupp av större barn hade man istället kunnat fokusera mer på att vara mer verbal kring frågeställningar, öppna frågor, ge dem uppgifter ifall upplevelsen stannade av. Med större barn är det också lättare att fortsätta upplevelsen även om någon tröttnar, för då kan man ge det barnet annat material eller så kan det barnet välja att lämna rummet för att gå till ett annat. Med små barn inblandade måste man vara mer delaktig med dem alla. De kan inte ta samma ansvar över sig själva som större barn kan.
Tillslut blev barnen blev mer och mer intresserade av kameran, detta för att de inte är vana vid att bli dokumenterade utan att själva få lov till kameran. Men nu behövde jag ju hålla i den, och använda den på mitt sätt. Det störde dem såpass att mötet med degen tog slut.
Mitt strävans mål kan jag ändå känna att jag räckte upp till, även om det inte blev som jag hade önskat. Barnen blev delaktiga, alla på sitt sätt. Men jag kan tydligt se hur jag vill förbättra mitt sätt till nästa gång.
Jag behöver ha tänkt igenom gruppens sammansättning bättre. Också vara tydligare inför mig själv vad som är accepterat, är det ok att gå och hämta tex former, pennor mm eller borde jag valt en plats där detta inte gick att hämta så lätt. Sen är jag i behov av att göra sådan här granskning av mig själv och barngruppen mycket oftare, jag måste bli van vid att styra situationen samtidigt som jag dokumenterar samt vara mycket mer verbal. Mer öppna frågor, för att visa samt få syn på deras sätt att möta materialet. Samt att få syn på mig själv och hur jag gör med barngruppen.
