Flytande grafit och hård kol
Fick en egen uppgift på vår utbildning häromdagen, nämligen att prova på ett material man inte så ofta själv använder sig av. Oj vad jag tyckte det var svårt att välja vilket material jag ville testa på att arbeta mera med. Men valde till slut flytande grafit, samt hård kol. Skillnaden mellan svart och vitt, och hur de tillsammans blir en helhet trots deras olikheter. Jag tog med mig mina tre barn och åkte på en workshop där det dukats fram med både flytande grafit, kolkritor, vattensprutor, massonitbitar, skuggpennor samt penslar.
Vilket material, så heltäckande kolsvart och härligt att använda. Började med att bara doppa penseln och måla ut på masoniten, och blev förundrad över hur svart ser ut när det är i flytande form. Detta glansiga bottenlösa som man bara vill ta i med händerna. Men så blir man bromsad av alla tankar utöver, tex att det skulle vara svårt att få bort. Barnen däremot slukade färgen med hela sin kropp. De var svarta från topp till tå, och kläderna totalt genomdränkta. Färgen fäste otroligt bra på masoniten, även om ytan på skivan var lite lätt glansig. Det var just känslan av att den var så täckande som fascinerade tror jag. Till skillnad från vattenfärger eller kritor tog den här färgen en sån otrolig plats. Den kändes så självklar! I och med att vi målade på en glansig yta där inte färgen drogs in direkt kunde man använda händerna till att göra spår i färgen med, använde även svampar till att dra och dutta med. Det var en skön känsla att bilden var så föränderlig, och man hade tid på sig att ändra om man kände för det.
När färgen hade torkat fick jag tipset att använda tejp på skivorna. Tejpade tvärs över på några ställen och experimenterade sen med en sprayflaska fylld med vatten. Vilken känsla det gav. Att spruta vatten på färgen så att den blev rinnande igen, och drog sig ner på skivorna som stod upprätta under experimenterandet. Barnen såg ut att älska möjligheten av färg tillsammans med vattensprutan. Att det blev något föränderligt som de kunde styra över med hjälp av vattnet och grafiten. Vad som helst kunde framträda i detta svarta, det var bara ens egen fantasi som stoppade tankarna! En annan sak som var otroligt härlig var att färgen under tejpen förblev detsamma, så inte hela bilden byttes ut när det andra blöttes upp. Vilket i sin tur gav en skiva med både våt och stelnad grafit. Otroligt vackert tillsammans.
De stora kolkritorna gav en helt annan känsla. Detta hårda, men som ändå var så mjukt att måla med. Det fanns fasttejpat papper både på golvet samt en bit upp på väggarna så man kunde testa sin färg var man helst ville. Det blev så otroligt inbjudande att få använda så stora ytor till att skapa på. Barnen rörde sig fritt med sin kol och det kändes så hämningslöst när de var fria på en störra yta, där de kunde måla där de fick inspiration till det. I och med denna stora skaparyta blev man inbjuden att låta kolet göra stora uttryck, stora bilder samt bilder tillsammans. Känslan blev nästan euforisk av denna frihet!
